Klubblags VM är ett fullskaligt världsmästerskap för klubblag, som organiseras av FIFA och numera hålls vart fjärde år. Det är en turnering som innehåller både gruppspel och slutspel, precis som vanliga VM. Men hur funkar det egentligen och varför är det så många som höjer på ögonbrynen?
Vilka lag får delta – är det pengar som styr?
Till skillnad från en del andra turneringar är det inte pengar som avgör om en klubb får delta i Klubblags VM. I det format som är nytt för i år ingår de 32 lag som presterat bäst i de turneringar som hållits på respektive kontinenter.
I första hand går biljetter till vinnarna av Champions League i Europa, Copa Libertadores i Sydamerika och motsvarande turneringar i Asien, Afrika, Nordamerika och Oceanien. Att segra där garanterar en plats. Utöver det har en del lag kvalificerat sig genom att hamna högt i sina konfederationers rankningssystem. Dessutom reserveras en plats för ett lag från värdlandet, som i år är USA:s Inter Miami.
Visst, de allra största klubbarna vinner ofta sina respektive turneringar, så i praktiken är det vanligtvis lag som har stora resurser som kvalificerar sig till Klubblags VM. Men det är inte pengarna i sig som öppnar dörren – det är titlarna. Det betyder att det blir en global mix av både storklubbar och uppstickare, och det är en del av charmen med turneringen.
Vilka anses vara favoriter?
De europeiska giganterna ligger i vanlig ordning högst upp på oddslistorna hos sajter som Betting.se, där du hittar odds för all sport, självklart även fotboll. Starka favoriter inför turneringen är:
- Real Madrid, turneringens mest meriterade lag med fem titlar hittills.
- Manchester City, turneringens vinnare 2023, med stora förväntningar på sig.
- Paris Saint-Germain, som vann CL senast, är ett av de främsta hoten.
- Andra starka kandidater är Bayern München, Chelsea, Fluminense och Atletico Madrid.
Real Madrid ses av många som huvudfavoriten, inte minst med tanke på deras erfarenhet och starka trupp. Men det råder delade meningar om hur långt laget faktiskt kan gå. Detta till trots placeras Real Madrid högst upp i spelbolagens oddstopp.
PSG, som har sin första Champions League-titel säkrad, har utvecklats till ett mer balanserat lag under Luis Enriques ledning. Det kollektiva spelet och lagets taktiska flexibilitet gör att många tror att de kan gå hela vägen. Även Manchester City är en kandidat – inte minst tack vare Pep Guardiolas erfarenhet i kombination med lagets starka trupp. Insatser från spelare som Rodri, Cherki och Marmoush väntas ha stor betydelse.
Är spelare och klubbar motiverade att delta i Klubblags VM?
Det finns gott om incitament för både klubbar och spelare att ta Klubblags VM på största allvar. Det handlar absolut om prestige, men vinnarlaget får också en rejäl summa pengar, enligt uppgift omkring 40 miljoner dollar.
Spelmässigt innebär turneringen en chans att möta motståndare från andra delar av världen, vilket inte händer så ofta för klubblag. Det är också ett tillfälle för lite yngre spelare att visa upp sig på den internationella scenen. Att få en världsmästartitel som klubb är det dessutom inte många som kan skryta med – det lockar även de mest meriterade spelare.
En del experter har förvisso uttalat sin oro för trötthet och överbokade spelscheman under sommarsäsongen. Men de flesta topplag har breda trupper som klarar av rotation. Dessutom är det just den här typen av internationella fighter som så många spelare brinner för. Phil Foden, till exempel, uttryckte nyligen att Manchester Citys önskan att “to go again”. Det visar att motivationen finns.
Kort sagt: även om turneringen inte är lika traditionstyngd som till exempel Champions League, så finns det mycket att spela för.
Varför deltar inga svenska klubbar?
För svenska lag är vägen till Klubblags VM väldigt lång. Deltagandet bygger på att man vinner sin kontinentala turnering – i vårt fall UEFA Champions League. Ingen svensk klubb har varit ens i närheten av att nå så långt under de senaste decennierna. Det är heller inga svenska lag som har kvalificerat sig genom det rankningssystem som ger plats åt några få extra klubbar från varje konfederation.
Konkurrensen i Europa är stenhård, och svenska klubbar har helt enkelt inte förutsättningar eller tillräckligt med resurser att kunna mäta sig med de största lagen i Europas ligor. I mycket handlar det om ekonomi, spelartrupper och internationell erfarenhet. Därför lär det dröja innan vi får se ett svenskt lag i den här typen av turnering – även om drömmen såklart lever vidare.
