Cole Palmer, en Chelseas viktigaste och målfarligaste spelare, har visat sig vara bra på att ta till vara på tillfällen i mer än en bemärkelse. Han ansökte om och beviljades nyligen varumärkesskydd för sin uppmäksammade målgest som har fått namnet “Cold Palmer”. Där han fryser, skakar armarna eller gnuggar händer mot armarna för att imitera köldfrossa, eller att han är iskall. Gesten har blivit Cole Palmers kännetecken. Just nu är det den, snarare än Chelseas prestationer under säsongsinledningen, som får rubriker. Vi har därför valt att ta upp ett ämne som visserligen handlar om brittisk fotboll, men som också anknyter till aktuell juridik!
Cold Palmer får numera inte användas kommersiellt utan Cole´s tillstånd. Det visar hur fotbollsvärlden rör sig mot att patentera rörelser och uttryck som tidigare varit fria. Är det vanligt att spelare varumärkesskyddar sina målgest? Nej, det är fortfarande ovanligt, om inte helt unikt. Man talar ofta om en målgest som är “patenterad” i bemärkelsen signum för en viss spelare. Men här handlar det alltså rent bokstavligt om en patenterad målgest. Målgester brukar vanligen vara spontana uttryck – glädje, stolthet eller personlighet – och få spelare går så långt att de ser dem som kommersiella tillgångar. Att Palmer vill skydda sin gest handlar om att skapa en marknadsidentitet som sträcker sig bortom planen. Gesten har fått stor uppmärksamhet och har helt enkelt blivit en immateriell tillgång. Genom att varumärkesskydda “Cold Palmer” kan han licensiera den till produkter – mobilskal, leksaker, casino, kläder och mycket annat.
Att det finns enorma värden i allt som kan förknippas med brittisk fotboll på hög nivå ser vi också i de stora summor som spelbolag och andra företag satsar på sponsring av toppklubbarna. Exponeringen blir mycket stor och när det gäller spelbolag är det ganska självklart att man når målgruppen. Enligt denna källa finns det ett stort antal bettingsidor där du kan betta under säkra former på brittisk fotboll, och som nu får betala extra om de vill marknadsföra sig med Cold Palmer.
En intressant juridisk aspekt är en kontrovers mellan Palmer oc en annan fotbollsspelare, Morgan Rogers. Rogers hävdar att gesten ursprungligen var hans från deras ungdomstid i Manchester City. Vissa juridiska experter menar att målgester i sig inte lätt låter sig skyddas som “upphovsrätt” — rörelser och korta gester faller utanför traditionellt upphovsrättsskydd — men att varumärken kan skydda gesten när den används som symbol för varor och tjänster. Denna flytande gräns mellan personlig uttrycksform och kommersiell identitet är central i Palmer-fallet.
Vardagen i allsvenska eller Superettan är snarare full av mer blygsamma firanden – armar upp, knytnävar i luften eller en enkel springtur mot hörnflaggan. Det verkar inte finnas några exempel på att spelare varumärkesskyddat sin målgest, eller där en gest blivit starkt juridiskt ifrågasatt. Däremot finns exempel på hur gester uppmärksammats positivt, i en match mellan Sverige och Danmark firade Filippa Angeldahl ett mål med en inövad gest tillsammans med lagkamraterna – en gest som uppmärksammades som “legendarisk”.
